Satt och funderade inatt då jag inte kunde somna efter jobbet om vilken tur jag haft som växt upp med dom föräldrar jag har/hade.

Många vet men andra kanske inte att jag som 7-åring efter otaliga vändor till vårdcentralen i Djurås utan hjälp som sedan slutade med en vända till Falun och diagnosen Astma. Där och då börjar den resa som formade mina år och som gjorde mig tacksam att mina föräldrar inte lyssnade helt på vad läkarna sa.

Efter att jag fått diagnosen astma så skulle det såklart kollas vad jag var allergisk emot, svaren var nedslående för mig som redan då älskade djur och framför allt hundar, jag var allergis emot alla pälsdjur, kvalster, timotej och gråbo. Hemma hade vi både hund och kanin..samt vävtapeter och heltäckningsmatta. Dom två senare byttes ut men inte mina djur. Det är jag idag innerligt tacksam för, att vi inte avlivade Fia som vår schiller hette.

Varför är jag tacksam för det? Jo för att jag i vuxen ålder gjorde om mitt allergi test i Falun och jag är idag inte allergisk emot något och är friskförklarad ifrån min astma, kan känna av den lite om jag blir rejält förkyld. När min läkare i Falun kollade igenom testsvaren så frågade han....har du haft hund hela ditt liv, fast att du testades som allergisk emot dom som barn, ja det har jag svarade jag. Fick då ett grattis där har du svaret till att du idag inte är allergisk längre, du har lärt din kropp att inte reagera på hund eller andra pälsdjur. Kan dock känna av häst lite, men man dör inte av en rinnaden snok eller kliande ögon. 

Så därför är jag tacksam att mina föräldrar aldrig lyssnade och att fortsatte att ha hund/hundar