Har visst blivit sådär glest med bloggandet igen. Har fullt upp att fixa en massa saker ute och såklart är Shelby med hela tiden.

Men vi tar väl lite ifrån början. Min lilla odåga har hunnit med att rulla sig i grävlingsskit...suck lukatde ju inte direkt rosor om henne. Tycker synd om min mamma som fick försöka att tvätta henne ensam då jag fortfarande jobbade när Shelby gjorde detta. Nu är ju inte Sheby direkt lätt att lyfta i badkaret så hon fick helt enkelt ta tvål på en trasa och tvätta fröken ridgebacks öra..För som tur var så var iallafall inte hela hon full i skit utan det var skallen och halsbandet. Suck är nog det enda jag kan säga om detta.

Efter det rullningen så tog vi skiten på en spade och sen raskt ner i soptunnan. Här ska det inte rullas i den igen.

Annars så har jag och Shelby hunnit med att leta svamp och plocka mera blåbär och lingon. Svamp hittade vi ingen och blåbär var det nått brunt troll som käkade upp hälften av. Varför kan inte jag ha en hund som kan plocka sina egna bär och inte sno dom som en annan precis ska till och plocka.

Sen raskt över till denna vecka. Nu har vi börjat med att avverka en buske som blivit för stor igen. Ja tro nu inte för en sekund att jag får göra detta ensam nejdå jag har minsann Shelby som draghjälp eller snarare draemot hjälp. För ännu har hon inte lyckats med att dra en enda kvist åt rätt håll. Vill jag slänga dom på släpkärran ja se då ska hon genast dra ner dom igen. Men men vi har iallafall kul och lite nytta gör hon ju. Men då är det i kategorin gräva upp rötter och göra hål i marken. Fast visst där lyckas hon ju iallafall med att hjälpa mig att tukta ner det där som skulle vara en liten buske men som nu snarare liknar ett snår.

Måste oxå passa på att skryta en massa om Shelby. Som dom flesta säkert vet så är hon alltid lös ute på gården. Men aldrig ensam ute såklart vi är alltid med henne ute och leker eller fixar med nått. Vi har dock vissa människor som envisas med att släppa in sina hundar på Shelbys revir, dvs gräsmattan men tro nu inte att hon startar nått bråk eller nått. Nej hennes taktik är att springa snabbt emot och sedan svänga innan hon kommer fram. Har bara hänt en gång så det kan ju lika väl vara att hon hade ett ridgeback ryck.

Men nu idag så kom samma människa med sin hund förbi nu hör det till saken att sist då Shelby sprang förbi dom skrek hon som en jävla galning till Shelby som för övrigt inte var ens i närheten av att komma ut till dom. Men men nog om detta och över till idag. Såklart kommer hon gående och jag har inget halsband på Shelby men jag har pli på henne så en snabb inkallning och sen la jag bara mina armar löst runt hennes hals och inte ens ett försök att komma loss gjorde hon. Så snopet nog för vrålapan så kom det ingen hund ut fast att hon gick med ett hånflin på läpparna. Så jädra snopet det måste ha känts för henne och såååå jädra stolt jag är över min VÄLUPPFOSTRADE ridgeback.

Nej nu får det räcka med skrivande för idag och nu kommer några bilder.

Drog som vanligt med mig mamma och Shelby till skogs i söndags. För att om möjligt plocka ännu mera hallon och även lite blåbär denna gång. Började med hallon fick som vanligt lov att tampas lite med Shelby för att få dom. Hon har en viss benägenhet att hitta dom största och finaste, å sen stoppa dom i sin mage snabbt som blixten.

Men det som skedde i söndags var iallafall lite udda efter ca 40 min hallonplockade kom Shelby för att visa att nu hade hon tröttnat på det och ville vidare så hon började helt sonika att avverka hallonriset. Så det var bara att ta hinken och ridgebacken med ut till bilen och fortsätta för att leta blåbär.

Ja hon kan allt visa exakt vad hon tycker om saker och ting den dära fröken.

Där vi skulle plocka blåbär tyckte Shelby att det var lite läskigt, kan bero på att det var en massa betskador på alla små träd där av älg. Kan ju inte säga hur gamla eller nya dom var men dom hade iallafall betat av en massa blad och där mitt i allt stog min lilla för tillfället inte så tuffa ridgeback och drog in alla dofter. Hon lyssnade spänt på alla ljud där i skogen, kvistar som föll ner av vinden, fåglar som kvittrade och hade sig. Hundar som skällde nere på byn...får man väl hoppas att dom var iallafall.

Lite senare på eftermiddagen var Shelby med mig över på andra sidan vägen för att plocka lite svarta vinbär. Där hittade hon en stackars fågel att reta till vansinne, skulle tro att det var en unge eller en vuxen med ungar i närheten för den flög inte direkt iväg, nått som gillades skarpt av Shelby för se då kunde man ju jaga den genom buskar och allt. Vilket inte gillades det minsta av mig :P

Kan knappt fatta att den där lilla ridgebacken redan blivit 2 år. Tyckte det var nyss dom föddes och nyss vi fick hämta hem vår nya flockmedlem. Men inte då det har redan gått 2 år, dom har gått snabbt och mycket har vi sett och gjort. Å många fler år ska det väl bli fyllda med glädje och även några berövelser.

Denna helgen har vi lyckats med att avverka en inofficiell utställning i Dala-Floda. Denna var vi på i lördags morgon/förmiddag var skönt att inte ha så långt att åka denna gång och nu gick det till och med lite bättre för lilla Shelby. Det enda dom kunde önska denna gång var bättre rörelser och jaaaaa det kan vi träna på. Måste fråga Eva om hon kanske har tid nån helg att träna lite visning av Ridgeback med oss.

Vad gjorde vo mer i lördags jo vi tog båda hundarna med till rättvik och kollade på lite raggarbilar, då det var avslutning av classic car week.

Å sen som sagt i söndags skulle jag,mamma och Shelby ut och plocka lite blåbär. Å visst hittade vi bär allt : 

Visst var det fina blåbär som jag plockat :P

Kunde inte låta bli hittade några buskar med en massa smaskiga skogshallon på :P

Fick dock slås lite med Shelby för att få bären, hon är nämligen helt galen i skogshallon och blåbär. Har nog aldrig sett en hund som kan plocka hallonen ett i taget ifrån kvistarna. Klinga hon brukade ju knuffa till hela kvisten så att dom mest mogna föll ner men inte Shelby inte, hon kan ta dom ett och ett ifrån kvistarna. Fast visst får hon en chans så ryker dom jag har i hinken. 

Efter ett misslyckat försök att få fröken envis ridgeback att spåra...hon vägrade ett ens försöka stoppa ner nosen i spåret. Inte ens fast jag tog av henne den nya selen som hon inte ät allt för förtjust i :P

Visst det kändes som ett stoooort misslyckande, och jag var allt annat än glad på att det inte ens gick att lura henne att testa, var det inte selen som var otäck så var det han som hade provet. Den karln fick inte ens hälsa på Shelby, kan ju inte direkt påstå att han kunde ta hundar heller. Så nej just nu är spårandet slängt på hyllan iallafall tills Eva ska ha en spårkurs.

Så nu får Shelby slappa vidare hemma och så tar vi ett test på en inofficell utsällning i Dala-Floda till helgen :)

Testade även i söndags att ha Shelby ute med selen på för att försöka få henne van vid den, tydligen funkar den som en fart reducerare på henne :P Hon fick inte ens upp farten fast vi tvättade mina bilar ihop, inte förrän hon efter dryga timmen fick av sig selen. Då var det samma vilda Ridgeback som vanligt.