Så kom då dagen som jag knappt kan fatta...Céli fyller hela 11 år idag, hon har åldrats bra min knäppa norrländska. Det enda ålderstecken som syns på henne är ett vackert vitt ansikte, men i övrigt märks inget. Ingen sämre syn eller hörsel, inga stela leder eller några tecken på demens. 

Hon är den första hund på länge som fått vara fullt frisk till sin ålders höst. 

Och då man fyller 11 år så får man äta människotårta, prinsess tårta dagen till ära, passade på att köpa en då det var mors dag igår och idag fyller som sagt lappapan 11 år.

Hittade några äldre bilder på henne:

     Den första bilden är nog en av dom första vi har på Cille när hon kom hit den där sommardagen för snart 11 år sedan. På den andra ligger en ung Cille i min säng och sover gott.

     Dom här bilderna bör vara runt 8 år gamla då Cilles älskade husse kan ses i bakgrunden på bild nr 2 och han har i sommar varit borta i 7 år. Tiden går fort men saknaden finns alltid kvar.

Bild nummer 2 är på dom bästa vännerna Cille med sin älskade lillasyster Shelby som räddade henne och oss andra från ett liv i sorg.

Då har iallafall dom valborgs eldar som är närmast oss blivit uppeldade och fyrverkerierna är klara, nu slipper vi det eländet till nyårsafton. 

Men i år har det gått över förväntan, tror att gamla Cille kanske börjar bli lite döv eller så orkar hon inte bry sig längre, för både hon och Shelby sov i soffan. 

Cille blinkade inte ens och Shelby satte bara upp huvudet och lyssnade lite på vad det var innan hon somnade om igen.

Kom att tänka på en sak idag då jag och Shelby var ute på gården. Fick bli korta rundor med aktivering av henne idag då jag inte mår så bra för tillfället. Värken i höften gör sig ännu en gång påmind så nästa vecka ska jag ringa till cykelverkstaden som är våran vårdcentral , men nu nog om det. Jag kom som sagt att fundera på en sak och det är om en människas elakhat och hat verkligen ska kunna tvinga mig att sluta blogga helt? 

Visst jag har varit lååångt ifrån aktiv den senaste tiden men det har sin föklaring i att vissa ska störa sig och ta åt sig av precis allt jag skriver. Är skoj att se hur trafiken in på bloggen ökar varje gång människan blir sur och låter djungeltrumman trumma ut dygnet runt om hur elak jag är.

Kan säga såhär att min hund passar mig perfekt..inte ens hon gillar alla människor så varför skulle jag göra det. Just glömde ju jag anser att jag är ofelbar och alla andra har fel (inte mina ord). Nej det gör jag inte jag vet att jag oxå gör fel..å skulle jag råka glömma det för en sekunds så finns det alltid...umm "folk" som påminner en. Fick bli "folk" denna gång då vissa ord helt enkelt inte lämpar sig i skrift.

Så med detta inlägg förklarar jag härmed att ditt hat inte skrämde bort mig..jag tog en paus och nu är jag tillbaka medans du är för mig bara ett minne blott. 

Jag lever för mina hundar..lever för att fortsätta Shelbys positiva kurva...för att göra gamla Cilles liv så bra som det bara kan bli på hennes ålders höst.